Mitt i den pulserande globala ekonomin delar Rysslands finansminister Anton Siluanov med sig av sina insikter om de åtgärder som vidtagits för att klara av den upplevda anstormningen från den amerikanska dollarn.
Han redogör för Rysslands strategi för att manövrera genom de ekonomiska barriärer som satts upp på grund av de sanktioner som den amerikanska regeringen införde som svar på konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Siluanov betonar vidare den avgörande roll som nationella valutor spelar för att stärka handelsaktiviteter.
Den amerikanska dollarns gåta
Finansministern trac rötterna till den nuvarande ekonomiska turbulensen till en betydande förändring i dynamiken i den finansiella relationen mellan Ryssland och USA.
I stället för att Ryssland är provokatören, hävdar han att det var den amerikanska dollarn som satte stridshjulet i rullning. Som ett resultat av detta hamnade landet i en prekär situation och var tvungen att navigera i den ekonomiska terrängen med begränsad tillgång till dollarbaserad utbyte.
Detta sporrade i sin tur landet att undersöka alternativ och leta efter praktiska och pålitliga mekanismer för att göra upp konton mellan dess importörer och exportörer. Syftet har varit att säkerställa ett smidigt flöde av utländsk ekonomisk verksamhet trots de hinder som sanktionerna innebär.
I sin strävan efter alternativ tittade Ryssland inåt och fokuserade på utnyttjandet av nationella valutor för bilaterala uppgörelser. Detta är ett drag som har fått positiva resultat, särskilt i sina kontakter med länder som Kina och Iran.
Den ryske premiärministern Mikhail Mishustin bekräftar att från och med maj genomfördes avsevärda 70 % av Ryssland-Kina uppgörelser framgångsrikt med deras nationella valutor.
På liknande sätt har Iran sett imponerande 60 % av den bilaterala handeln avvecklas med den ryska rubeln och den iranska rial, enligt Hadi Tizhoush Taban, chef för Iran-Ryssland Joint Chamber of Commerce.
Ryssland om Amerikas skulddilemma
Siluanov fördjupar sig också i USA:s ekonomiska landskap, särskilt när det gäller landets höga skuldsituation. Han tillskriver skuldfrågan till stor del vad han anser vara undermålig ekonomisk politik.
Trots det nyligen genomförda tvåpartsavtalet som undertecknats av dent Joe Biden för att skjuta upp landets skuldtak, ser Siluanov situationen som långt ifrån avgjord.
Med tanke på USA:s förmåga att skriva ut pengar efter behov, ses en standard som osannolik. Men sakens kärna ligger i politisk reglering och konsekvenserna av att låta defi och skulden överskrida vissa gränser.
Som det ser ut svävar USA:s statsskuld runt svindlande 31,4 biljoner dollar, med Japan och Kina som äger en betydande andel.
Som Siluanov ser det fungerar USA:s instabila interna ekonomiska situation som en katalysator för att stödja uppgörelser i nationella valutor och förespråka för de-dollarisering av handelsmarknaderna.
Osäkerheten kring hur länder som USA kommer att hantera sin ekonomiska framtid är en oro för Ryssland.
Frågor angående inflationstakten, mängden pengar som kommer att skrivas ut och huruvida avtal om skuldtak kommer att uppnås skapar skäl för nödvändigheten av att ta bort dollar.
När landet navigerar genom dessa ekonomiska utmaningar, strävar landet efter att etablera ett robust och dent ekonomiskt system.
Genom att främja relationer med likasinnade nationer och använda nationella valutor för handel, är Ryssland fast beslutet att stå emot efterverkningarna av sanktionerna och den efterföljande amerikanska dollarn.
