Historien om den globala ekonomin 2024 verkar lite som ett skämt som vi alla har hört förut. Ändå är jag inte säker på om jag ska skratta eller krypa. När vi dyker in i det här året målar den globala ekonomin upp en bild av ett plan som klarar en mjuklandning trots turbulenta vindar.
Medan stora ekonomier visar tecken på motståndskraft och tillväxt, täcker denna fana av optimism knappt de underliggande verkligheterna i en värld som är alltmer fylld av splittring, faror och olikheter.
Global Optimism: A Mask for Deeper Issues
Trots vad som kan se ut som en serie lyckosamma händelser i den globala ekonomin – med USA som kringgår lågkonjunkturen som många fruktade och Storbritannien hittade sin tillväxttakt efter nedgången – finns det mer i denna globala berättelse som möter ögat. Dessa korta utbrott av tillväxt är som fyrverkerier som bländar men ändå bleknar snabbt mot natthimlen av geopolitiska spänningar och ekonomiska klyftor.
Kina, som ofta ses som en barometer för öst, visade tecken på ekonomisk puls under månnyåret när de inhemska utgifterna ökade. På samma sätt tyder ett industriellt återuppvaknande i Tyskland på positiva förändringar. Men även med Internationella valutafondens optimistiska revideringar av den globala tillväxten, som förväntas nå 2,9 % 2024, är firandet dämpat.
När centralbanker globalt har navigerat i inflationens stormiga vatten utan att kapsejsa det ekonomiska skeppet, var en känsla av kollektiv lättnad påtaglig. Ändå, under denna lugna yta, finns det underströmmar av geopolitiska stridigheter – ta till exempel de eskalerande spänningarna mellan Israel och Iran, som hotar att ripple ut och påverka den globala ekonomiska stabiliteten.
Omkonfigurationen av den globala ekonomin är inte bara en omblandning av geopolitiska kort; det är ett komplext spel med höga insatser influerat av nya tekniska krafter som artificiell intelligens och de globala alliansernas skiftande sand. Effekterna är långtgående och kan potentiellt bromsa den totala tillväxten, och vinsterna som görs tycks hamstras av en utvald grupp av rika nationer.
Från globala tidvatten till lokala stränder
Medan utvecklade länder navigerar i dessa hackiga vatten med en viss försiktighet och förmåga, hamnar utvecklingsländer mot repen. De dubbla kriserna med klimatförändringar och tunga skuldbördor pressar ekonomierna torra, med regeringar som brottas med krympande budgetar och växande kostnader.
Prishöjningar på mat, delvis på grund av konflikter som det pågående kriget i Ukraina, har drivit på en ökning av migrationen, vilket rör politiska potter i rikare länder. Denna migration är inte bara en rörelse av människor; det är en migration av frågor – från ekonomiska till sociala – över gränserna.
Även när vissa hörn av Wall Street solar sig i skenet av AI-driven marknadsoptimism, förblir den bredare bilden en försiktighet. Den förväntade ekonomiska expansionen globalt förblir i bästa fall ljummet, med förutsägelser om bara 2,1 % tillväxt av analytiker från Citigroup Inc. Samtidigt skymtar spöket på 100 dollar olja vid horisonten, med potentiella krig som lägger till den redan täta dimman av ekonomisk osäkerhet.
Klyftan mellan de ekonomiska möjligheter som finns i världens rikaste hörn och de i fattigare regioner ökar, vilket kan leda till ökande social oro och ekonomisk instabilitet. I regioner som Afrika söder om Sahara och delar av Asien är klyftan mellan nuvarande ekonomiska förhållanden och de som är nödvändiga för stabil tillväxt stor och växande.
Lokala ekonomier, särskilt i mindre utvecklade regioner, drabbas hårdast. Den globala utvecklingen mot ekonomisk nationalism och skepsis mot globaliseringens fördelar har fått rika länder att dra upp vindbroarna. Denna inåtvända vändning hotar att isolera fattigare nationer och berövar dem de investeringar som behövs för att få fart på deras ekonomier.
Centralbanker globalt navigerar i en känslig balans. De förväntade räntesänkningarna kan ge en glimt av hopp, men takten i vilken dessa sänkningar kommer att ske tyder på en försiktig inställning till en osäker framtid. Denna konservativa hållning, även om den potentiellt stabiliserar sig, kan också bromsa återhämtningen i länder som redan befinner sig på kanten.
Den globala ekonomins sanna skämt kanske bara är på oss alla om vi fortsätter att navigera i dessa oroliga vatten utan att inse att våra utmaningar och möjligheter är sammankopplade.
